Kurt Hamrin
Min vänskap med ”Kurre” (en gång utsedd till världens bästa högerytter) har stått sig genom åren. Många är de minnen som vi delar tillsammans under framför allt åren 1979-1986. När jag reste till Florens visste jag att fotboll stod på dagordningen. När vi kom fram till Stadio Artimio Franchi visste jag att en högtidsstund var i antågande. Kurre som fortfarande är en legend i Florens, fick skaka hand med sina fans, alla ville prata fotboll med honom. Jag minns ett speciellt tillfälle då jag hade ont i ryggen. Kurre ringde upp chefmassören för Fiorentina. Efter en timmes massage av honom kunde jag ”nästan” lyfta från golvet.
Vid varje besök visste jag, att jag minst ett par gånger skulle komma att besöka Kurre och Marianne i deras hem. Deras gästfrihet är som alla italienares, stor och generös. När väl middagen var överstökad, blev det ett besök i Kurres minnesrum.
Här fanns alla de lags tröjor med nummer 7 på ryggen som Kurre representerat. Här fanns alla tidningsklipp, videor och andra utmärkelser som Kurre fått genom åren. Det var härligt att sitta i detta rum och lyssna på Kurre.
Ett annat trevligt minne som dyker upp, är när vi bodde på Odlarevägen i Löddeköpinge, ringde det en dag på vår dörr. Utanför stod Kurre och Marianne. ”Hej vi är på väg till Stockholm”. De stannade i några timmar. Efter 1986 kom det sig så, att jag inte längre reste på Italien. Kontakten med varandra avtog och det var inte förrän 2003 som vi åter fick kontakt. Min dotter hade vid den här tidpunkten bestämt stig för att bli designer eller inköpare på något stort klädesföretag. Att prata italienska var naturligtvis ett plus och ett måste. Efter att ha anmält sig till Scuola Leonardo da Vinci stod det klart att 13 veckor i Florens nu var ett faktum. En 20-årig flicka ensam i Florens, var ingen tanke som tilltalade mig. Jag ringde upp Marianne och fick ett mycket positivt gensvar. Du behöver inte vara orolig. Jag skall vara som en extra mamma för henne. Många var de kvällar som Lina tillbringad med Kurre och Marianne. Vänskap sitter inte vad du har utan hur du är.
